|
Navajoindianerna
- i sviterna av kolonisationen
Sara
Ekblad studerar till socionom på Stockholms Universitet.
Hon besökte Navajoreservatet i sydvästra USA under hösten
2003 och berättar om mötet i en artikelserie uppdelad
på tre avsnitt. I denna första del berättar Sara
om det västerländska intågets negativa inverkan
på områdets naturresurser, såväl som urinvånarnas
mentala hälsa.
Mjuka
vindar kastar frisk prärieluft mot mitt ansikte. Hundöron
guppar bland tjocka fårpälsar, framför den horisont
som leder vår väg. Vi snavar på varann, jag och
min kontaktsugna hundkompis, när vi raskt tar oss fram över
lerig ökenjord, genom buskar och flodgångar. Himmelens
oändliga ljus splittrar alla mina tankar och fyller mig med
vördnad. Vidöppna fårögon strålar av
visdom. De tittar på mig. Än är de inte övertygade
av mina fårvallningskunskaper, men vi trivs ihop. En stund
senare byts de undrande blickarna mot lugnt betande, och molnens
skuggor som rör sig längs fälten absorberar all
min uppmärksamhet. Tidigare den morgonen hade min längtan
efter detta öppna landskaps befriande kraft äventyrats.
En tjock dimma hade erövrat prärien. Men nu fanns bara
ljus mellan mig och himlen.
Det
var min första dag hos Colleen Biakeddy, vid det Stora Berget
på Navajoindianernas reservat i sydvästra USA. Där
bor hon tillsammans med sin mor Ruby. Tillsammans sköter
de familjens får och vakar över de traditioner som
levt där sen länge. Colleen är fält-koordinator
för organisationen Black Mesa Weavers for Life and Land,
en ideell organisation som skapats för att stärka herdeekonomin
i detta avlägsna område som är utsatt för
torka och hälsoproblem samtidigt som källan av mänskliga
och naturliga resurser sinar. Genom rättvis handel skapar
organisationen möjligheter för människor att fortsätta
arbeta med får och ull. Därigenom kan de återta
kontrollen över sina liv och göra sig mindre beroende
av den amerikanska staten.
Läget
på reservatet idag
Assimilationspolitiken,
som fångat amerikas indianer sen den europeiska erövringen
på 1500-talet, har demoraliserat och splittrat områdets
kulturella, spirituella och socio-ekonomiska grund. I samband
med kolonisationen förbjöds indianernas seder och språk
i hela landet, men än idag uppmärksammas inte deras
traditionella kunskap i nationella skolplaner, något som
enligt Colleen har lyckats bryta ner många barn psykologiskt.
Det finns lite statistik kring urprungsfolks mentala hälsa,
men det är väl känt att gruppen brukar lida av
höga nivåer av missbruk och självmord. Traditionella
normer stämmer inte överens med världen omkring,
vilket leder till tvivel och identitesförlust när yngre
generationer får allt svårare att använda sina
äldre släktingars råd och stöd.
Enligt
statistik från Bureau of Indian Affairs är arbetslösheten
hos den arbetsföra befolkningen på Navajoreservatet
idag 52%. När människor förlorat sina traditionella
roller och uppgifter så har både deras ekonomiska
och sociala relationer förändrats. Vissa män har
anställts hos, och därmed blivit ekonomiskt beroende
av, intågande Angloamerikanska företag. Familjer har
flyttats för att ge utrymme till utnyttjande av områdets
vidsträckta naturresurser. Andra har lockats av stadens bekvämligheter.
-Folk
tycker det är lättare att leva i städerna, och
utan de traditionella källorna till försörjning
finns få alternativ, säger Colleen. De åker till
bensinstationen och matvaruhuset varje dag, trots att de bor i
väldigt enkla hus. De konsumerar istället för att
ta hand om sig och sitt hem, och som de flesta andra har de gett
upp sina får och sina majsfält.
Kung
kommers
Ur
den vidsträckta öppna jorden reser sig traktens matvaruhus.
Enskild och pompös med en glans som står lam och chanslös
mot sandmarkens skönhet. Forskning visar att konsumerism
generellt påverkar hälsa och välbefinnande negativt,
men för indianerna strider dessutom mot ursprungsfolkens
traditionella värderingar.
-Bilen
är fantastisk för oss här ute, erkänner Collen,
men det finns ingen anledning för företagen att ge ut
nya modeller varje år, det är galenskap. Folk har bilar,
men se hur de lever och hur de mår. Reklam kontrollerar
våra upplevelser och prioriteringar även här.
Men vi behöver göra det bästa av det här systemet.
Det finns många områden där ull kan vara användbart,
det finns så många ideer att upptäcka, fortsätter
hon bestämt.
Dränering
av naturresurser
Större
delen av Navajos Indianreservat sträcker sig över en
enorm underjordisk flodsänka och en av de största kollagren
i USA. Naturresurserna på indianernas land har exploaterats
under århundraden, och Navajoområdet är inget
undantag. Peabody, ett av de största företagen inom
den amerikanska gruvbranchen, driver gruvverksamhet i området,
något som får långtgående konsekvenser.
Kol från en av Peabodys gruvor transporteras till ett elverk
genom att blandas med vatten och därefter forsas genom ett
gigantiskt rör över det 16 miljoner tunnland stora reservatet.
Invånarna på reservatet har genom en omröstning
beslutat att Peabody ska sluta använda vatten för att
transportera kol. Sen 1968 har ledningen dränerat 3000 gallon
vatten per minut ur regionens enda källa dricksvatten, vilket
har lett till en ekologisk katastrof i området. En tjänsteman
på BIA, som jag talar med per telefon, håller med
om detta.
-Det
är gruvindustrins dränering av naturresurser som vållar
de långtgående konsekvenserna på navajoreservatet
idag, säger han. Om kolindustrin inte dränerade områdets
naturresurser så skulle männskorna som bor där
kunna ha så många får de vill och behöver
ha för sin försörjning. Eftersom det inte är
möjligt idag så förloras dessa kunskaper och möjligheten
att kombinera traditionell och västerländsk kultur urholkas.
Vattnet
spelar idag en stor roll i en konflikt som blåssat upp mellan
Navajoindianerna och deras grannar Hopiindianerna. För några
hundra år sedan täcktes reservatet av spridda sjöar
och underjordiska älvar, som försörjde tiotusentals
indianer och deras stora hjordar boskap. Nu när det råder
brist på resurser har konflikter uppkommit mellan indiangrupper
på området. Peabodys gruvdrift har bidragit med en
del jobb och inkomst till kommunen, men slutligen har området
vunnit intet annat än beroende.
Sara Ekblad
Läs
mer:
Cultural Survival
Migrations
- American
Indian Art & Crafts
|
