Plachimada vs Coca-Cola

En gräsrotsrörelse anförd av en kvinnlig analfabet kan fälla det stora multinationella företaget Coca Cola i en uppmärksammad rättegång som äger rum i Indien i vår. Från landsbygden i söder går detta unika fall upp i högsta domstolen i huvudstaden Delhi. Det handlar om fattiga kvinnor som hävdar att bolaget stjäl vattnet i deras by. "Bara lögner och politiskt rävspel. Vi har inte gjort något fel", säger Coca-Colas företrädare och presenterar buntvis av motsägande vetenskapliga rapporter.

På andra sidan bygatan - framför Coca-Cola-fabrikens stora låsta grindar i Plachimada i delstaten Kerala - sitter varje dag en grupp protesterande kvinnor. Byn har cirka
5 000 invånare, varav ett hundratal är aktiva i kampen mot bolaget. De får ofta besök av andra aktivister som vill stödja dem. Motståndet har pågått sedan 2003 och ger nu genklang över hela världen.

- Vi vill överleva. Sex månader efter att Coca-Cola öppnat sin fabrik märkte vi att vattnet smakade annorlunda och det kliade på kroppen när vi tvättat oss. Sedan sinade brunnarna, säger Mayilamma, en lantarbeterska, änka och analfabet som blivit portalfigur för hela anti-Coca-Cola-rörelsen i Indien. Hon har bland annat fått ta emot pris ur kongresspartiets ledare Sonia Ghandis hand och ett Moder Teresa-pris från en lokal politisk ungdomsrörelse.

- Det är klart att jag känner mig hedrad, men vi har fortfarande inte fått vårt vatten tillbaka, kommenterar hon. Det var i mars år 2000 som Coca-Cola etablerade sin fabrik i Plachimada. Efter ett uppehåll på cirka 15 år tillät den indiska lagstiftningen 1993 bolaget att åter investera i landet. Idag har hinduiska Coca-Cola och konkurrenten Pepsi mellan 50 och 60 anläggningar vardera över hela Indien.

Ombeddes öppna fabrik

- Det var politikerna i regionen som bad oss starta en fabrik här, hävdar Coca-Colas talesman Ameer Shahul. Han säger att de 450 arbetstillfällena som företaget skapade i regionen var välkomna. 50 av de anställda kom från Plachimada och har enligt uppgift bildat en motrörelse till försvar för Coca-Cola.

- Kampanjen som vill stänga fabriken för gott är illvillig och otidsenlig och saknar egentligt stöd, menar Ameer Shahul.

Plachimada ligger i en lantbruksbygd med ris- och grönsaksodlingar, samt rikligt med kokosnötter, en av Keralas huvudprodukter. När vattnet i byns brunnar blivit otjänligt och sinat fick Mayilamma och de övriga kvinnorna i byn gå till fots mer än en halv mil om dagen för att hämta tjänligt vatten. De framförde klagomål till myndigheterna.
- Till en början fick vi inget gehör, men 2003 beslutade det lokala byrådet att inte förnya Coca-Colas licens.

Höga gifthalter

Man misstänkte att bolaget orsakat vattenbrist och även att jorden förgiftats av deras slam bemängt med tungmetaller. Ett år tidigare hade agitationen mot fabriken i Plachimada tagit fart och aktivisternas palmklädda skjul byggts upp mitt emot fabriken. Sedan mars 2003 har ständiga domstolsförhandlingar och dekret bollats runt, stundtals till förmån för aktivisterna, stundtals för Coca-Cola. I mars 2004 beordrade Keralas regering fabriken att stänga. Ännu ett år senare, i april förra året, gav en lokal domstol företaget rätt att pumpa upp 5 000 liter vatten per dag och uppmanade byrådet att ge bolaget licensen tillbaka. Men rådet gick ihop med andra lokala byråd och förde istället saken till landets tredje och högsta domstolsnivå i Delhi - the Supreme Court.

Det har tagits mängder av prover på vatten och jord som beroende på vem man anlitat antingen pekat på förhöjt ph-värde och höga halter av kadmium, bly och magnesium eller på inga problem alls. Ameer Shahul säger dock att Coca-Cola-fabriken rättade sig efter anvisningar att inte släppa ut slam utanför anläggningen eftersom man obestridligen funnit kadmium i det.

- Men för övrigt har vi inte gjort något fel utan istället försökt hitta lösningar. Att bybornas brunnar sinat beror på normal torka, säger han. Men förra våren lät tidningen Outlook testa ett vattenprov från Mayilammas brunn i Plachimada. Det gjordes i ett laboratorium som godkänts av regeringen. Enligt tidningen innehöll vattnet kemiska substanser som gjorde det otjänligt och klart olämpligt till matlagning, tvätt eller odling.

Coca-cola hotar vattentillgången

På de flesta tomter har det byggts tankar för att samla upp regnvatten. Coca-Cola säger att de bekostat flera av dem, aktivisterna att finansieringen kommer från byrådet och frivilligorganisationer, någon bybo säger att de fått behållaren av regeringen. Coca-Colas tankbilar som tidigare körde ut miljontals liter kolsyrade drycker har idag bara en uppgift - att köra ut vatten till byborna. Enligt Ameer Shahul tar 99 procent av hushållen emot vattnet.

– Naturligtvis blir det slitningar mellan dem som gör det och de som vägrar, säger R Ajanyan, en heltidsaktivist från provinshuvudstaden Thiruvananthapuran (tidigare Trivandrum) som lever på donationer från solidaritetsorganisationer och enskilda. Han håller möten i skjulet med män från den lokala anti-Coca-Cola-rörelsen och tillresta män från olika solidaritetsorganisationer. Mayilamma och hennes medsystrar sitter avsides och deltar inte. På frågan varför blir svaren svävande.

– Det ligger i deras nedärvda natur att inte diskutera. Vi ska hålla ett möte senare för att försöka aktivera kvinnorna.
– Men det är ju de som börjat protesterna?
– Ja, det är för att situationen påverkar kvinnornas värld direkt, det är ju de som lagar mat och tvättar. Men det viktigaste är att få ut Coca-Cola från Indien. De för bara elände med sig, säger R Ajanyan.

En del av detta elände menar många är att indisk ungdom slutar dricka inhemska hälsosamma drycker till förmån för Pepsi och Cola. Det har hävdats att dryckerna innehåller farliga bekämpningsmedel och myndigheterna har också gått ut med påbud om att tillverkarna måste ange innehållsförteckning.

Vandana Shiva tongivande

I Indien har Plachimadafallet också kommit att handla om rätten till vatten och andra naturtillgångar. Ska ett företag kunna ha privat äganderätt till grundvattnet är en av de frågor som debatterats. Vinnaren av Right Livelyhood-priset, den kända indiska debattören Vandana Shiva är en av dem som varit tongivande och hon har engagerat sig i kampen mot Coca-Cola, även i ett globalt perspektiv.

I början av förra året protesterade folk över hela Indien runt Coca-Cola- och Pepsifabriker. Det krävs nio liter vatten för att tillverka en liter läsk och eftersom man tillverkar miljontals på varje fabrik pumpas det upp enorma mängder vatten. På flera håll i landet har grundvatten-nivån sjunkit markant sedan läskjättarna etablerats där, enligt Vandana Shiva. I framställningsprocessen bildas giftigt avfall som hotar både miljö och hälsa. Ibland har myndigheterna förbjudit försäljning av Pepsi och Cola när företagen vägrat varudeklarera drycken. Man misstänker nämligen att den kan innehålla cancerframkallande ämnen som bly och kadmium som man också funnit i företagets slamutsläpp. Men Coca-Colas talesman för Plachimada-fabriken Ameer Shahul har inget till övers för Vandana Shivas uppgifter:

- Hon far med lögner! Hon lever på sitt goda rykte men vet att det inte finns någon grund i kritiken, säger han avfärdande.

Lögn eller sanning - i vilket fall som helst av så stor dignitet att det historiska fallet nu ska avgöras i Indiens allra högsta instans.

Cajsa Carrén

Läs mer:
India Resource Center